Den portugisiska tjurfäktningen skiljer sig från den spanska på en punkt som alla känner till: tjuren dödas inte i arenan. Den punkt som nästan alla utelämnar är vad som händer sedan. Enligt regelverket ska de tjurar som deltagit slaktas efter föreställningen — antingen i arenan, om den har utrustning för det, eller på slakteri. Att djuret skonas och skickas tillbaka till uppfödaren är undantaget, inte regeln.
Det här är en omstridd praktik i Portugal självt. Två kommuner har förklarat sig anti-tauromaquia och rivit eller byggt om sina arenor, antalet föreställningar sjunker, och frågan kommer tillbaka i parlamentet med jämna mellanrum. Vi tar inte ställning här. Vi skriver vad som faktiskt sker, vad lagen säger och hur stort det är — och lämnar slutsatsen till dig.
Vad lagen säger om att döda tjuren
Historiken är kort och entydig. Decreto n.º 15355 av den 14 april 1928 förbjöd tjurfäktning med dödande i hela landet, och det är det beslutet som skapade den portugisiska formens särdrag. Lei n.º 12-B/2000 gjorde det uttryckligen till en överträdelse att hålla föreställningar där djuret dödas.
Lei n.º 19/2002 av den 31 juli ändrade den lagen och upphävde 1928 års dekret, men behöll förbudet — med ett undantag: lokala traditioner som hållits obrutna i minst femtio år före lagens ikraftträdande får fortsätta, på de dagar då den historiska händelsen äger rum. I praktiken gäller undantaget en enda plats, Barrancos i Alentejo vid spanska gränsen, som därmed höll landets första lagliga touros de morte sedan 1928 i augusti 2002.
Överallt annars gäller alltså att tjuren inte får dödas inför publik. Decreto-Lei n.º 89/2014, som innehåller det gällande regelverket för tjurfäktningsföreställningar, säger i artikel 9 att fasta arenor byggda efter lagens ikraftträdande, och alla som genomgår mer än ren underhållsrenovering, ska ha förutsättningar att på plats slakta de tjurar som deltagit. Det säger något om vad som förutsätts ske efteråt.
Det här är den del som utelämnas i turistmaterialet. "Tjuren dödas inte" är en korrekt beskrivning av vad som sker i arenan och en missvisande beskrivning av vad som sker med djuret. Ett fåtal tjurar benådas — indulto — och går tillbaka till aveln. Resten slaktas. Hur många arenor som i praktiken har fungerande slaktutrymme har vi inte kunnat kontrollera mot någon myndighetskälla; det talet cirkulerar bara hos organisationer som är part i frågan.
Åldersgränsen: 12 år, inte 16
I oktober 2021 beslutade regeringen om ett dekret som skulle höja åldersgränsen för tjurfäktningsföreställningar från tolv till sexton år, efter en rekommendation från FN:s barnrättskommitté. Nyheten gick ut brett och upprepas fortfarande som om den vore gällande rätt.
Dekretet trädde aldrig i kraft. Det utfärdades inte innan regeringen föll, lades fram på nytt och stoppades av presidenten med hänvisning till författningsfrågor. Inspeção-Geral das Atividades Culturais, IGAC, som är den myndighet som åldersklassificerar offentliga föreställningar, listar fortfarande espetáculos tauromáquicos som tillåtna från tolv år, med Decreto-Lei n.º 23/2014 som rättslig grund. Uppgiften är kontrollerad hos IGAC i augusti 2026.
Hur en portugisisk corrida är uppbyggd
Föreställningen har två bärande delar, och det är den andra som förvånar besökare mest.
Cavaleiron rider en lusitano i 1700-talsdräkt och sätter farpas, spjutliknande banderiller, i tjurens nackparti från hästryggen. Ridningen är i sig av mycket hög klass — det är dressyrarbete under press, och det är därifrån den portugisiska ridkonsten har hämtat mycket av sitt formspråk. Tjuren blöder. Det är en del av det som sker och det ska inte skrivas bort.
Forcados är den andra delen. En grupp på åtta män går ut på sanden utan vapen. Den främste, caras, går rakt emot tjuren och tar anfallet med kroppen, greppar huvudet, och de övriga kastar sig på tills djuret står stilla; en av dem håller i svansen. Det ser ut som ett slagsmål och det är också ungefär vad det är. Enligt regelverket ska varje corrida innehålla minst en forcadogrupp.
Tjurens horn är i portugisisk corrida normalt försedda med skydd i form av en läderkula, just därför att forcados ska ta anfallet med händerna. Utöver ridningen förekommer toureio a pé, arbete till fots med capa och banderiller, men utan avslutande dödsstöt.
Hur stort är det egentligen
IGAC publicerar en årlig rapport, och den ger de enda siffror som är värda att citera. Under 2025 auktoriserades 167 föreställningar på fastlandet, varav 147 faktiskt genomfördes — de tjugo som ställdes in berodde mest på vädret. Verksamheten fördelade sig på 63 kommuner och 120 licensierade arenor.
| Region | Föreställningar 2025 | Andel |
|---|---|---|
| Alentejo | 82 | 55,8 % |
| Lissabonregionen | 30 | 20,4 % |
| Centro | 29 | 19,7 % |
| Norte | 6 | 4,1 % |
Tjurfäktning hör hemma i södra och mellersta Portugal — i Ribatejo och Alentejo, kring Tejo och på slätterna. I norr finns den knappt. Reser du i Minho eller Douro stöter du sannolikt aldrig på den. Kommunen med flest föreställningar 2025 var Moita, följd av Évora, Moura och Vila Franca de Xira.
Och trenden pekar nedåt. IGAC:s egen tioårsjämförelse: 191 föreställningar 2016, 143 år 2024 — den lägsta noteringen — och 147 år 2025. Azorerna ingår inte i talen; regionen har egen lagstiftning, och där dominerar dessutom en annan form, tourada à corda, där tjuren släpps i gatan i ett långt rep.
Striden om saken
Motståndet är organiserat och kommunalt förankrat. Viana do Castelo blev 2009 landets första anti-tauromaquia-kommun och gjorde senare om sin arena från 1949 till en idrottsanläggning; sista föreställningen där hölls i augusti 2008. Póvoa de Varzim fattade ett enhälligt beslut med verkan från januari 2019 som förbjuder tjurfäktning och andra föreställningar med våld mot djur.
Argumenten mot handlar om djurlidande, om barn i publiken och om att verksamheten får kommunala pengar och lokaler. Argumenten för handlar om att det är en dokumenterad kulturtradition med hundratals år på nacken, att den bär upp en hel avelskedja av lusitanohästar och kampboskap som annars försvinner, och att den betande montado-marken som kampboskapen håller öppen är ett värdefullt landskap. Båda sidor har rätt i sina respektive sakuppgifter. Det är därför frågan inte går att avgöra genom att slå upp något.
Statens hållning är att verksamheten är laglig och reglerad: IGAC licensierar och kontrollerar, och veterinär utses till varje föreställning.
Om du överväger att gå — eller att inte gå
Säsongen ligger ungefär från påsk till oktober. De största arenorna är Campo Pequeno i Lissabon, en morisk 1800-talsbyggnad som i dag också rymmer en galleria, samt Monumental Celestino Graça i Santarém. I Vila Franca de Xira och Moita hör tjurarna till stadens sommarfester, med gatulöpningar utanför arenan som en del av programmet. I Barrancos hålls den enda formen där djuret dödas inför publik, i slutet av augusti.
Går du dit ska du veta vad du kommer att se: ett djur som blöder, som blir trött och som pressas i ungefär tjugo minuter. Går du inte dit kan du ändå råka på largadas och tjurar i gatan under en byfest i Ribatejo — det är vanligt, och det annonseras inte alltid på svenska. Vill du undvika det helt är norra Portugal och Algarve de delar av landet där det knappt förekommer.
Resten av landets traditioner, från fadon till helgonfesterna, finns i kultursektionen, och bakgrunden till varför Alentejo och Ribatejo ser ut som de gör i Portugals historia.
Vanliga frågor
Dödas tjuren i portugisisk tjurfäktning?
Inte i arenan. Det förbjöds 1928 och förbudet gäller fortfarande, med ett enda undantag: Barrancos i Alentejo, som genom Lei n.º 19/2002 fick behålla sin lokala tradition med touros de morte. Men djuret dödas efteråt — regelverket från 2014 kräver att arenor byggda eller väsentligt ombyggda sedan dess ska kunna slakta tjurarna på plats, och övriga skickar dem till slakteri. Enstaka tjurar benådas och går tillbaka till aveln.
Vilken åldersgräns gäller för tjurfäktning i Portugal?
Tolv år. Ett regeringsdekret som skulle höja gränsen till sexton år beslutades i oktober 2021 men trädde aldrig i kraft — det stoppades av presidenten och förföll. Myndigheten IGAC, som åldersklassificerar offentliga föreställningar, listar fortfarande tauromakiska spektakel som tillåtna från tolv år. Uppgiften att gränsen är sexton år är felaktig och cirkulerar brett.
Hur vanliga är touradas i Portugal i dag?
147 föreställningar genomfördes på fastlandet under 2025, fördelade på 63 kommuner och 120 licensierade arenor, enligt myndigheten IGAC:s egen årsrapport. Det är en nedgång från 191 år 2016; bottennoteringen är 143 från 2024. Alentejo står för drygt hälften och norra Portugal för fyra procent. Azorerna har egen lagstiftning och ingår inte i siffrorna.
Var i Portugal slipper man tjurfäktning?
I norr och i Algarve. Norra Portugal hade sex av 147 föreställningar under 2025, och Viana do Castelo respektive Póvoa de Varzim har förbjudit verksamheten helt. Vill du undvika även gatulöpningar med tjurar ska du hålla dig borta från byfester i Ribatejo och delar av Alentejo under sommaren, där largadas hör till programmet utan att alltid annonseras på annat än portugisiska.