Alentejos inland har två naturparker med homologerade leder, och de ligger i var sin ände av provinsen. Serra de São Mamede i norr, kring Marvão och Castelo de Vide, är bergigt och grönt och har ett tjugotal leder med upp till 590 meters stigning. Vale do Guadiana vid Mértola i söder är stäpp, montado och flodravin, med tio korta leder och en långled på 145 kilometer. Mellan dem ligger slätten, och där finns nästan inga markerade stigar alls.
Talen nedan är ICNF:s egna, ur myndighetens ledregister. Det gör dem jämförbara med Peneda-Gerês och Serra da Estrela på ett sätt som kommunernas broschyrer inte är.
Serra de São Mamede: byar på höjder och gränsen till Spanien
Parken sträcker sig över kommunerna Marvão, Castelo de Vide, Portalegre, Arronches och Nisa. Där slätten söderut är torr korkek ger höjden mer nederbörd, och landskapet innehåller kastanjelundar och till och med bokskog i de skuggiga svackorna.
| Led | km | Tid | Stigning | ICNF:s grad |
|---|---|---|---|---|
| PR4 MRV Kaffesmugglingens stig | 5,9 | 2 h 15 | 254 m | Easy |
| PR4 CVD Póvoa-dammen (linjär) | 7,3 | 2 h 45 | 118 m | Easy |
| PR1 MRV Marvão | 8,2 | 4 h | 413 m | Medium |
| PR5 CVD Byarnas källor | 8,9 | 3 h 15 | 273 m | Easy |
| PR3 CVD-MRV Castelo de Vide – Marvão (linjär) | 9,4 | 3 h 30 | — | Hard |
| PR5 MRV Olhos d'Água | 9,8 | 3 h | 140 m | Easy |
| PR2 PTG Reguengo | 10,3 | 3 h 45 | 369 m | Hard |
| PR2 CVD Torrinha | 13,3 | 4 h 30 | 235 m | Hard |
| PR1 ARR Esperança | 15,2 | 5 h 30 | 237 m | Hard |
| PR8 PTG Vale Lourenço | 18,8 | 7 h | 590 m | Hard |
Den mest användbara av dem för en besökare är PR3, som binder ihop Marvão och Castelo de Vide till fots på 9,4 kilometer. Den är linjär, alltså behöver du lösa transporten tillbaka. Namnet på PR4 är inte en turistkonstruktion: gränsen mot Spanien gick här, och kaffet var det man bar över.
Vale do Guadiana: kort, torrt och flackare än det låter
Kring Mértola ligger tio korta leder, och de flesta är verkligt korta. PR2 MTL Guadianas kanaler är 1,8 kilometer och 35 minuter. PR8 MTL vid vattenkvarnen är 2,5 kilometer. PR7 MTL upp till kapellet Senhora do Amparo är tre kilometer tur och retur.
De två som är värda en halvdag är PR9 MTL Pulo do Lobo, 3,7 kilometer och 189 meters stigning fram till flodens största fall, och PR4 MTL Runt montadon, 13,5 kilometer på fem timmar med bara 127 meters stigning. Den senare är den bästa leden i landet för att förstå vad montado är: ett betat, glest korkekslandskap som varken är skog eller åker utan ett odlingssystem som är flera hundra år gammalt.
PR6 MTL Mellan stäpp och montado, elva kilometer, visar den andra halvan av landskapet. Stäppmarkerna här är fågelmarker av europeisk klass, se fågelskådning i Portugal.
Två långleder som få känner till
GR15 Grande Rota do Guadiana är 145 kilometer och fyra dagar, med 3 100 meters samlad stigning, graderad Medium. Den följer floden genom Vale do Guadiana och vidare ner i naturreservatet vid Castro Marim och Vila Real de Santo António, alltså hela vägen till gränsen mot Spanien vid kusten. Förvaltas av utvecklingsföreningen ODIANA.
GR41 Grande Rota de Castelo de Vide är 61 kilometer i en rundtur på tre dagar med 887 meters stigning. ICNF graderar den som extremely difficult, vilket är den hårdaste graderingen i hela registret — hårdare än något i Peneda-Gerês. Att den ligger i Alentejo och inte i bergen förvånar de flesta.
Historical Way går genom inlandet, inte längs kusten
Inlandsvarianten av Rota Vicentina är den led som faktiskt går genom Alentejos landsbygd, och nio av dess etapper ligger i ICNF:s register med svårighetsgrad angiven:
| Etapp | km | Tid | Stigning | ICNF:s grad |
|---|---|---|---|---|
| Cercal do Alentejo – São Luís | 21 | 7 h | 644 m | Easy |
| São Luís – Odemira | 25 | 8 h | 513 m | Easy |
| Odemira – São Teotónio | 19 | 6 h | 539 m | Easy |
| São Teotónio – Odeceixe | 17 | 6 h | 428 m | Easy |
| Arrifana – Carrapateira | 24 | 7 h | 380 m | Hard |
En 25 kilometer lång etapp på åtta timmar graderad Easy säger något viktigt om hur skalan ska läsas: den beskriver terrängen, inte ansträngningen. Underlaget är landsvägar och rurala stigar, och det är därför de flesta etapper hamnar lågt. Etappindelningen på kustsidan står i Fishermen's Trail etapp för etapp.
Varför inte juni till september
Skuggan på slätten är den enskilda korkeken, och avstånden mellan dem är stora. Det finns inget vattendrag att fylla på i under sommaren i Guadianadalen, och de flesta leder går på öppen mark hela vägen. Temperaturerna i Beja och Mértola hör till landets högsta.
Till det kommer brandläget. Vid deklarerad situação de alerta stängs skogsmark för allmänheten, och beslutet kommer från en dag till en annan utan att någon ledwebb hinner uppdateras. Kombinationen gör juni till september fel årstid, oavsett hur många timmar dagsljus som finns. Mer i vandringssäsong i Portugal.
Det finns ingen mobiltäckning på stora delar av sträckorna. Guadianadalen och högplatån kring Castelo de Vide har långa avsnitt utan signal, och det finns sällan någon annan på leden att fråga. Ladda ner spåret offline, tala om för någon var du går, och räkna med att den som blir sittande med en stukad fot får vänta länge. Se säkerhet på portugisiska leder.
Två reservat till, längs kusten och i Sadoestuariet
Vid Sadoflodens mynning ligger två av landets flackaste leder: Carrasqueira, 7,2 kilometer med tio meters samlad stigning, och Mourisca, 1,8 kilometer med sju. Båda graderas som lätta och båda går genom saltängar och risfält.
Vid lagunerna Santo André och Sancha, norr om Sines, ligger fem korta leder på 1,7 till fyra kilometer. Att de graderas som Medium trots längden beror på underlaget: här går man i sand. Kuststräckan i övrigt beskrivs i Alentejokusten.
Praktiskt: bil, boende och var du äter
Bil är nödvändigt. Kollektivtrafiken i inlandet är gles och når inte startpunkterna, och flera av de bästa lederna är linjära — se hyrbil i Portugal. Utgår du från Évora är det två timmar till Marvão och drygt två till Mértola, alltså inte en dagstur.
Bo hellre i byarna. Quinta och lantturism är den boendeform som finns här, och den ligger ofta vid själva lederna. Maten är tung och passar en vandringsdag bättre än kustens fisk, se alentejansk mat. Vill du sätta ihop hela resan finns Alentejo på egen hand, och vill du filtrera lederna på längd och svårighet finns vandringsväljaren.
Vanliga frågor
Vilken är den bästa vandringen i Alentejos inland?
PR3 mellan Castelo de Vide och Marvão, om du vill ha landskap och två byar på höjder på samma dag — 9,4 kilometer, linjär, graderad svår av ICNF. Vill du hellre förstå montadon är PR4 MTL runt Mértola bättre: 13,5 kilometer på fem timmar med bara 127 meters stigning, genom det betade korkekslandskapet.
Går det att vandra i Alentejo på sommaren?
I praktiken nej. Skuggan är enstaka träd, avstånden mellan dem är stora, det finns sällan vatten att fylla på, och temperaturerna hör till landets högsta. Dessutom kan skogsmark vara avstängd av brandläget. Oktober till maj är säsongen, med april som bästa månad — då är slätten grön.
Finns det långleder i Alentejo?
Ja, två. GR15 följer Guadiana 145 kilometer på fyra dagar ner till kusten vid Castro Marim, och GR41 är en rundtur på 61 kilometer kring Castelo de Vide som ICNF graderar som extremt svår. Därtill går Historical Way genom inlandet från Santiago do Cacém ner till Cabo de São Vicente.
Behöver jag guide?
Nej, lederna är skyltade enligt det nationella systemet med gult och rött för småleder och vitt och rött för långleder. Men mobiltäckningen är dålig på stora delar av sträckorna och du möter sällan någon annan. Ladda ner spåret innan du åker, och gå inte ensam på de långa etapperna. Stjärnhimlen efteråt är för övrigt bland Europas mörkaste, se stjärnskådning vid Alqueva.